Jag sa ”JA!”

Ja vilken resa det blev till Italien i år. En resa vi aldrig någonsin kommer glömma. Veckan började kanonbra med sol och bra backar. Var dock iskallt, nedåt -20 strecket så vi fick klä på oss ordentligt i början av veckan. I tisdags åkte vi till Canazei och bestämde oss för att åka till glaciären Marmolada. Det var femte gången gillt vi skulle ta oss dit och denna gången lyckades vi. Men när vi var där uppe var det väldigt disigt så vi såg nästan ingenting. Vad jag dock inte visste var att Petter hade tagit med sig ringen han tänkte fria med hela dagen och hade den på sitt lillfinger! Men väl uppe på Marmolada så bestämde han sig för att det inte var så fint (och dessutom -30 grader) eftersom vi inte såg någonting. Så hela dagen åkte han med ringen på fingret utan att varken jag eller Emilia och Gustav märkte nåt.

Här stannade vi och fotade lite på väg nerför Marmolada.

Helt ovetandes 🙂

Så den dagen gick och dagen därpå skulle vi åla till San Pellegrino. Solen sken ute och det var en fantastisk dag. Men jag tyckte att Petter verkade lite off och vi lunchen frågade jag om han var sur på mig eller nåt 😉 efter lunch åkte vi till ett ställe i San Pellegrino som vi inte varit vid tidigare. Backen heter ”Innamorati” eller på engelska ”The Lover’s slope”. Det är en 11 kilometer lång nedfart från toppen av berget ner i dalen Falcade. Det var otroligt vackert och med solen och bergen i bakgrunden njöt vi som aldrig förr. Vi stannade till på ett helt fantastiskt ställe för att ta lite kort. Som vi gjort flera andra gånger också så jag anade ingenting. Vi tog kort alla fyra först och sedan ville Petter att Emilia skulle ta kort på oss två. Vi gick ut lite i snön där den var mer orörd. Så otroligt vackert. När Emilia tagit några foton tänkte jag att nu ska vi väl åka neråt. Men Petter håller liksom kvar mig. Jag börjar fundera på vad han gör. Fattade fortfarande ingenting men så börjar han leta i sin innerficka och får fram sitt gogglesfodral. Jag inser att det ligger någonting däri och Emilia med kameran börjar här också fatta vad som är på gång. Så går han ner på ett knä och det känns som om tiden och mitt hjärta står still. Som att vara i ett vakuum där allt står still.

Sedan kommer lyckotårarna. De rinner nerför kinderna bakom gogglesen när mannen i mitt liv frågar ”Vill du gifta dig med mig?”

Behöver nog inte beskriva hur lycklig jag blev och självklart svarade jag ”JA!”

Lyckan alltså!

Kunde inte sluta gråta av lycka

Sån otroligt speciell känsla att få ringen på sitt finger första gången

Kärlek <3

Så glada och lyckliga!

Så glad att vi hade våra vänner där som kunde dokumentera hela denna fantastiska stund även fast de var lika chockade som jag tror jag 😉 lite längre ner för backen hade de såklart ett hjärta som vi var tvungna att fotografera oss vid!